nr 1 (MC-Nytt jan 1962)

mcn62_01_01

Redaktör och ansvarig utgivare Bengt Björklund

Vi börjar året med en nyhet!

På omslaget i detta nummer finns en fråga – ”vad är detta”? Många av våra. läsare
har kanske redan slagit upp sidorna 6-9 och tagit reda på att omslagsbilden, med, Lasse
Sellman, Gösta Andersson och Dag Wasén visar hur det går till i den nya typ av trial,
som nu lanserats på den svenska marknaden, och som i England kallas ”Scott Type Trial”.

Det är en tävlingsform som säkert kom-
mer att uppskattas av många svenska täv-
lingsmotorcyklister, ty den förenar trial-
sportens tjusning med tillförlitlighetstäv-
lingarnas hårdhet och motocrossens frän-
het. Alla slags förare kan således få ut

nöje genom ”Scott Type Trial” eller Spe-
cial-Trial som vi låtit kalla  tävlingsfor-
men här hemma. Premiärtävlingen kördes
i Göteborg första söndagen i december,
och det är därifrån som Göran Berg fångat
omslagsbilden.

HELA MC-ELITEN INBJUDES

För att popularisera den nya mc-grenen,
har MC-NYTT allierat sig med en känd
mellansvensk klubb, Linköpings MS, och
tillsammans kommer Vi att bjuda en som
Vi hoppas originell och i sitt slag aldrig ti-
digare skådad mc-tävling, söndagen den
18 februari. Vi kommer att låta bjuda in
hela svenska mc-eliten, och många av vå-
ra kända storstjärnor har redan vid för-
frågan tackat ”Ja” till start.

KLÄDD FÖR KÅSAN

Klarar du kall körning!

Många mils nattkörning i ihållande dåligt väder hör till de största påfrestningar som en motorcyklist kan

råka ut för. Novemberkåsan är en tävling som bjuder just på denna typ av körning och de som ställer upp

i Kåsan vet därför vad som komma skall. De klär sig för ändamålet och väljer rätt utrustning. I rätta

persedlar kan man åka motorcykel, om det så regnar småspik, som det heter i en annons för Barbour

Suits, en typ av mc-ställ som är tämligen nödvändig för körningar av det här slaget. Men det är inte bara

att dra ett vattentätt mc-ställ över kroppen, varje detalj i övrigt behöver vara rätt vald för höst- och

vinterkörning. Därför har vi plockat fram några exempel på bra persedlar, lämpliga för allround

mc-körning under den kalla årstiden.

MC-Nytt special Mark Lost (text) – Göran Berg (foto)

MAN MÅSTE KUNNA SE I
MÖRKRET

Vi har tidigare talat om mörker- och
regnkörningens problem. En välsittande
hjälm, försedd med fastspänd skärm och
hela, rena mc-glasögon, hör till den nöd-
vändiga utrustningen. Föraren t. v. i Övre
raden (Cenneth Lööf) har valt den kon-
ventionella panoramatypen av glasögon.
Vi ser även hur han vikt ut den varma
yllekragen på sin hemstickade ”stortröja”.
Den kan lätt dras upp som skydd för mun
och ansikte – praktiskt när regndroppar-
na piskar som blyhagel i ansiktet. . .

DUBBLA GLAS OCH HALS-
LAMPA

Den finske Jawaföraren Pentti Kärhä
har en mycket vederhäftig utrustning.
Han har liksom Cenneth en Jet-Pilot-
hjälm med skärm och ovanpå denna pa-
noramaglasögon. På sig har han också den
nya typen crossglasögon som har den för-
delen att de ej immar igen så lätt. Där-
emot är de svåra att ta av och på under
körning. En nackdel om man blir nedspru-
tad av en omkörande på en sölig grus-
väg . .. Orienteringslampan vars ansluten-
de batteri finns nedstoppad i den vatten-
täta Barbourfickan, är vidare en mycket
praktisk detalj.

HÄNDERNA TÅL INTE HUR
MYCKET SOM HELST

Att vara torr och varm om händerna är
mycket viktigt vid tävlings- och annan
långkörning, då regn eller snö vräker ner.
Vi ser här två varianter av praktisk
handskbeklädnad. T. v. en kraftig fem-
fingrad läderhandske som impregnerats
med vaxfett före start – läderpersedlar
kräver sin speciella vård och måste skö-
tas om för att hålla vattnet ute.

PRAKTISK VARIANT FRÅN
BARBOUR

Med sig hem från England och ISDT ha-
de det finska vaslaget inte bara fyra guld-
medaljer i höstas. De hade också en hel
del fina grejor, som fanns att köpa i öri-
kets specialaffärer. T. ex. de här handsk-
arna, sydda av Barbourfabriken. Dessa
överdragshandskar i vattentätt och rivsä-
kert material vill vi gärna att Barbours
importör tar hem även till de svenska mo-
torcyklisterna. De är avsedda att använ-
das utanpå ex. varma yllevantar.

FÖTTERNA SKALL TÅLA EN
BRA SMÄLL!

På en tävling som Kåsan gäller det inte
blott att skydda fötterna för kylan och
vätan. Stenar på banan syns dåligt i mörk-
ret, och det känns säkert också, om man
inte har rätta ”dojor”. Som en klar avvi-
kelse från de förkastliga gummistövlarna
Visar vi här hur tvâ Kåsaförare klädde sig
fotledes: T. v. en kraftig högskaftad mi-
litärkänga av officerstyp, gjord av prima
läder och rätt skött hållbar i flera sä-
songer. T. h. fotbeklädnaden för flertalet
tävlingsförare: VM-kängan, en specialkän-
ga i svensk formgivning med enbart söl-
jor som knäppning. Rymlig, bekväm och
slitstark om den sköts på rätt sätt, dvs.
som förarens på bilden, smord med läder-
flott före körningen. Då stoppar läder-
kängan även för vatten under en längre
körning.

mcn62_01_05

Åk stabilt!

Åk tryggt!

mcn62_01_06

Anlita experten

när det gäller

ombyggnad

mcn62_01_07

SPORT-skvaller

mcn62_01_08

Rolf Tibblin kommer att köra Huqvarna under
1962. Detta är nu fullt klart. Den internationella
premiären begår Roffe i Spaniens 250-Grand Prix
den 25 februari. Han kommer att försöka sig på
så många VM-lopp som möjligt i 250 cc, men sik-
tar givetvis även på 500-VM.

Nisse Hedlund har order inne på fem ytterligare
500 cc Husqvarna för leverans under våren 1962.
Några fler cyklar hinner han inte att bygga – de
tidigare leveranserna kräver ju även sin service . . .

mcn62_01_11

Denna ESO 500 cc kördes av Finlands Olawi Hookanen i flera VM-tävlingar 1961. Maskinen
har en 40 hkr topp ventilmotor med måtten 88 x82 mm. Cykeln är mycket lätt, enligt upp-

gift omkring 135 kg. fulltankad. Det är inte otroligt, att ESO, med Bill i sadeln kan bli
ett verkligt VM-ess 1962.

Bill Nilssons planer för säsongen 1962 var när
vi talades vid före jul ännu inte riktigt klara. Så-
pass fick vi emellertid reda på – han kommer
inte att köra Husqvarna våren 1962! Bill har f. n.
igång två stycken egna crossbyggen, specialmaski-
ner som han säkert kan hävda sig med i vilken
VM-tävling som helst. Dessutom har han ett er-
bjudande om att köra tjeckoslovakiska ESO sedan
tidigare. I det senare fallet hänger frågan närmast
på vilka ekonomiska villkor som den tjeckiska fa-
briken kan erbjuda.

Med tanke på att Mirolaw Soucek. som knap-
past kan räknas in i samma klass som våra sven-
ska elitcrossare kom fyra i 1961 års VM, torde en
förare av Bills kaliber ha mycket goda möjligheter

att göra fina resultat i sadeln på en såpass lätt
och snabb fabriksmaskin som 500 cc ESO.

Dessa ESO-maskiner kommer i fortsättningen en-
ligt vad vi erfarit att köras under namnet Jawa-
Eso. Detta sannolikt för att tjeckerna skall kunna
utnyttja namnet bättre i kommersiella sammanhang.
Rena Eso finns endast i tävlingsmodeller, och det
är ju standardmaskiner man önskar sälja på täv-
lingsframgångarna.

Som Bill Nilssons ombud i diskussionerna med
tjeckoslovakien, har ingen mindre än f. d. Saxtorps-
generalen, Flerondirektören Axel Löfström funge-
rat. Enligt uppgift har direktör Löfström samtidigt
förhandlat om en ny, stor leverans från Jawa till

svenska armén – den här gången 350 cc motorer,
för inmontering i svenskbyggda ramar – Monark!

Botkyrka MK och Farsta MCK planerar en has-
tighetstävling på gräsbana (ev. snö i mån av till-
gång) på Täby Galoppbana, söndagen den 4 fe-
bruari. Täbybanan har 2.000 läktarplatser under
tak och inom glas, så av den anledningen finns
möjligheter att se crosseliten i aktion i vilken
vinterkyla som helst. Det är nämligen her cross-
åkare som är påtänkta som förare i denna täv-
ling.

Inom Farsta MCK är man aktiva. Senaste nytt
är att klubben tillsammans med grannklubben
Nacka MS tänker bjuda på en internationell två-
dagars tillförlitlighetstävling av typ ”Tatra Trial”
i Stockholms-trakten den 10-11 juni. Förare från
olika länder, både hitom och bakom järnridån
kommer att inbjudas.

Gunnar Johansson kommer att köra en helt ny
LITO 500 cc i vår, en maskin i exakt samma utfö-
rande som Sten Lundins VM-maskin. F. n. arbetar
Litoverken med inte mindre än tio dyl. cyklar, av
vilka resterande kommer att säljas. Man har bl. a.
order inne från Schweiz på en VM-replica Lito.

Tredubble världsmästaren i speedway, Ove Fun-
din, har accepterat Tölö Maskinservice erbjudande
att få köra en 200 cc Husqvarna, i övrigt utrustad
i samma skick som de cyklar, med vilka Lars Sell-
man och Erland Andersson vunnit sina trial-SM
1961. Enda villkoret var – cykeln skall finnas i
Tranås fjorton dagar före MC-NYTT’s Special-Trial
i Linköping den 18 ds – så att Ove hinner att
träna in sig ordentligt på den. – Jag har inte
åkt ”vanlig” motorcykel på nästan tio år, för-
klarar regerande världsmästaren, det här tillfället
skall jag begagna, det skall bli roligt!

HEMMA HOS MC-ELITEN

Visit hos

ROLF TIBBLIN

i Sollentuna

Foto: Göran Berg och Gunnar Schwartz

mcn62_01_14

mcn62_01_15

MC-NYTT har gjort ett nytt ”hembesök”
denna gång hos dubble Kåsasegraren Rolf
Tibblin, som bor hemma hos sina föräldrar
i en villa på Bergåsvägen i Sollentuna,
norr om Stockholm. Vi ser på bilden ovan,
Rolf tillsammans med dyrgripen framför
alla andra -_ Kåsan – i vilken han har.
två inteckningar och hoppas på den tredje
raka 1962 . .. Men prissamlingen hinner
han inte så ofta ägna sig åt – den mesta
tiden går åt till tävlingar, tävlingsförbe-
redelser och trimning.

Det som Rolf inte har tillfälle att låta
göra på Husqvarnafabriken och hos ”sin”
lokale trimningsspecialist Nisse Hedlund
i närliggande Spånga, gör han själv i det
rymliga dubbelgarage, som han och hans
pappa lät bygga för tre är sedan, och som
nu inrymmer allt vad en elitförare behö-
ver för den regelbundna vården av cykeln.
Vi ser på den stora bilden hur ” Tibban ”
pysslar med en detalj till sin Husqvarna,
med välfyllda lagerfack i bakgrunden.
Svets och tryckluftskompressor ingår bl. a.
i verkstadsutrustningen. Ordning och, reda
kännetecknar Tibblins hemmaverkstad,
men i den detaljen är han ju inte ensam
– ordningen är inte blott en dygd för en
elitman inom mc-sporten – den är en
tvingande nödvändighet, om det skall bli
något av det hela . . .

På bilden t. h. ser vi Rolf Tibblin till-
sammans med -sina SM-kamrater i Upp-
lands Väsby MK. Grabbarna är fr. v.: Ola
Magnusson, Rolf Tibblin, Jan Liljedahl,
Ulf Helander och Ulf Svensson. Vi gratu-
lerar Väsbycrossarna till denna fina seger.
Mark Lost

 

mcn62_01_18

”Vi tror på Storken”

säger Kaj och Kajsa Bornebusch och som
ett synbart bevis för detta överlämnar de
på bilden en Stork i originalupplaga till
”sin” egen stallfågel Sten ”Storken” Lun-
din. Bilden togs av MC-NYTTs Göran
Berg, på den VM- och Guldmedaljfest som
Litochefen Kaj Bornebusch låtit arrange-
ra för sina förare och anställda. I bak-
grunden på bilden ser vi bl. a. Gunnar
Johanssons glada nuna.

 

Nyårsintervju med branschen

Bror Jaurén Husqvarna

 

Omläggning av produktionen från kompletta
mopeder till enbart motorer, har förändrat struk-
turen av Husqvarna Vapenfabrik som producent av
tvåhjuliga motorfordon. Från att ha varit en me-
delstor fabrik för mc och mopeder, tar man nu
steget upp till storkoncern på motorområdet. Mo-
tortillverkningen skall mångdubblas, och man har
för ändamålet redan tagit i anspråk nya, moder-
na lokaler. De svenskproducerade motorerna skall
ingå i huvudproduktionen av mopeder här i lan-
det – i ramar byggda av Monark-Crescent-
koncernen och från att tidigare ha varit en sins-
emellan konkurrerande trippel, har nu en enhet
åstadkommits av dessa tre storföretag. Husqvarna
står dock fri från de övriga två sammanslagna
bolagen, och tillverkar i sin egen regi, förutom
mopedmotorerna, även i fortsättningen lätta 175
cc Silverpilens motorcyklar.

Husqvarna är således upprätthållaren av den
svenska mc-traditionen när det gäller att produ-
cera nya enheter på marknaden. Trots ett hårdnat
läge i försäljningen av nya maskiner, där säker-
ligen förekomsten av ett stort antal begagnade
cyklar till moderata priser, spelar en viss häm-
mande roll, kommer man att följa sin marknad
på traditionellt sött, och kommer även att söka
avsätta Husqvarna Silverpilen på områden, där
maskinen inte tidigare varit representerad. För-
säljningen i bl. a. Norge och Finland fortgår ock-
så i full utsträckning.

Beträffande fabrikens tävlingsverksamhet, är den-
na av stort intresse, och för att höra hur pla-
nerna är uppgjorda för 1962 har vi talat med
Husqvarnas mångåriga tävlingsmanager, ingenjör
Bror Jaurén.

Något stort antal fabriksmaskiner kommer vi
inte att hålla i fortsättningen, Husqvarna kommer
huvudsakligen att representeras av privatförare,
vars antal sväller år från år. Vår uppgift är där-
vid att se till att det på marknaden finns ett
komplett lager reservdelar, så att servicen med
tävlingscyklarna kan hållas 100-procentigt. Hus-
qvarna har ju slagit igenom som tävlingsmaskin
i ett stort antal motorcykelgrenar, motocross,
trial, tillförlitlighet, hastighetslopp på 1000-meters-
banor etc. – överallt möter förarna olika krav på
trimningar och utrustning, men det år i grund och
botten samma slags cykel som används, 175 cc
”Silverpilen”, modifierad för olika ändamål.

l sammanhanget bör man ge de enskilda före-
tagare som specialiserat sig på att hjälpa täv-
lingsförarna en eloge. Ett stort arbete har uträt-
tats av många ”små” firmaägare som med in-
tresse för mc-sporten experimenterat ut egna spe-
cialdetaljer, och i flera fall även hållit tävlings-
förare med fria cyklar eller motorer för att prova
nyheterna.

Intresset för mc-sporten är i den aktiva sektorn
större än någonsin. Därför har Husqvarna sin
givna plats som enda svenska mc-fabrik, slutar
tävlingsledaren Bror Jaurén.

För att efterhöra Husqvarnas intresse för den

nya klassen 50 cc har vi vänt oss till försäljnings-
direktör Harald Carlström, som tyvärr måste med-
dela, att man på grund av allt ,för stor arbets-
börda med planeringen av den nya motortill-
verkningen, måste lägga uppslaget med Husqvar-
nas deltagande i 50 cc tävlingar åt sidan ett tag.
lnförandet av VM i TT för 50 cc 1962. kan emel-
lertid aktualisera Husqvarnas start i samman-
hanget mycket snart. Den svenska fabriken har
stora utvecklingsmöjligheter att söka i klassen,
och god reklam kommer man att erhålla när

resultaten visar sig.

MARK LOST