Broschyr 1962

Broschyr_62

Välj kåsasegrarens märke så får Ni DRÖMMASKINEN

Rolf Tibblin, 2 år i rad segrare i Novemberkåsan – ett av världens hårdaste sportevenemang – kör Husqvarna. Han vet att ”Qvarnorna” är byggda av bästa tänkbara material och med kvalitet in i minsta detalj.

Detsamma vet idag otaliga ”vanliga” mc – åkare, som funnit att varje maskin Husqvarna tillverkat är att lita på.

Låt närmaste mc – försäljare demonstrera Husqvarna Silverpilen 175 cc, segermaskinen med de fantastiska meriterna. Den vinner både genom sin snabbhet, blixtrande acceleration, styrka och tillförlitlighet.

Välj samma höga mc – kvalitet som toppförarna i motocross, tillförlitlighet och trial – kör Husqvarna!

Silverpilen modell 282 E

Specifikation för Husqvarna Silverpilen

Samma som i broschyren från 1961 förutom

Rikrpris: Kr. 2190:-

Accis kr. 180:-

Trimn. Tillägg 35:-

S-broschyr_62

Rusch_62

Moped rally i Hässelby 2018.

Rusch mopedernas Rolls Royce.

Sällskapet Ruschgubbarna, Janne Malmstedt 1999.

Bröderna Sven och Erik Östholm drev från mitten av
1920-talet till och 1970-talet en motor- och cykel-
verkstad på Klara Norra kyrkogata 21 i Stockholm.
De två ynglingama tävlade under l920-talet i back-
tävlingar på motorcykel. Efter hand började Östhol-
marna bygga motorcyklar i liten skala. något som
inte var ovanligt när seklet var yngre. Man köpte
motor och flertalet delar. men konstruerade ram och
gaffel och monterade ihop en motorcykel, som också
användes i tävlingarna. Den hette ”Aktiv” och såldes
på verkstaden och genom ingenjörsfirman Volta.

Motorcyklar och lättviktare

”Snabb – Kraftig – Elegant” kallas Aktiv i en annons
från l927. Standardmodellen hade en JAP 250cc eller
350 cc sidventilmotor och parallellogramgaffel men
saknade bakfjädring. Sportmodellen hade toppven-
tilmotorer. Upphovsmän var i första hand Sven Öst-
holm men också chefen för Volta, Klas Bennström.
Under åren 1927- 1932 tillverkades mer än 100 Aktiv.
Två av Östholmarnas ”Aktiv” finns bevarade, varav
en i körbart skick. Även 500-kubikare och minst en
1000-kubikare tillverkades också. 1000-kubikaren
tävlingskördes av Berthold Eriksson och påminner
inte så litet om dennes berömda, tvåhjulsdrivna Rex-
maskin som finns på muséet.

En av de två ännu existerande 250 cc Aktiv-cyklarna
kommer att visas på utställningen.

Under decenniet före kriget tillverkade Östholms
även lättviktare av märket Rusch. Den hade 98 cc
NSU-motor. Minnen av lättviktaren lever ännu bland
före detta ägare, men inget exemplar har återfunnits.
Ett märkligt bevis på lättviktarens existens är gamla
nummer av Polisunderrättelser (PU), där lättviktare
av märket Rusch efterlyses. Notiserna visar att lätt-
viktaren tillverkades åtminstone till år 1946.

Kanotkärror och cyklar

Man får anta att motorcykeltillverkningen i stort sett
låg nere under kriget. Man vet emellertid att bröderna
under den epoken tillverkade cyklar, som också hade
märket Rusch. Minst 350 cyklar tillverkades fram till
1945.

Östholms motor- och cykelverkstad fungerade givet-
vis också som vanlig reparationsverkstad. Bland an-
nat lär man ha varit favorittillhåll för springschasarna
hos den tidens många cykelbudsfirmor. När motor-
cykeltillverkningen minskade kunde bröderna också
göra en rad specialkonstruktioner. En sådan, som
tyvärr inte (ännu!) har återfunnits. är Sven Östholms
hopfällbara kanotkärra.

Bröderna Östholm får en idé…

Lättviktarna blev ju med tiden blivit allt snabbare och
därmed allt farligare, byggda som de var på vanliga
cykelramar vilket framtvingade en högt placerad
motor. som gav en riskabelt hög tyngdpunkt. 1939
klassades alla motordrivna cyklar som lättviktsmo-
torcyklar utan de fördelar i form av befrielse från
olika pålagor. som förkrigstidens cyklar med motor
hade åtnjutit. Rusch tycks ha överlevt i form av lätt-
viktsmotorcykel en kort tid efter kriget.

Men är 1952 insåg statsmakterna att ett fordon mel-
lan motorcykeln och cykeln ändå behövdes. ”Cykel
med hjälpmotor” tilläts om den inte hade starkare
motor än 0,8 hästkrafter, inte gick fortare än 30 km/t,
hade dubbla bromsar och signalanordning med ”jämn
dov ton”.

Nu måste snilleblixtarna ha ljungat tätt i den lilla
verkstaden på Klara Norra. ett markplan med skylt-
fönster och butik, ett källarplan samt ett loft. Redan
året därpå debuterade Rusch-mopeden. Den byggde
på erfarenheterna från motorcykelbyggandet, lättvik-
tarna, cyklarna och diverse snillrika konstruktioner
och idén att köpa alla delar som andra redan tillver-
kade men att sätta dem i en elegantare ramkonstruk-
tion än någon annan skapat.

Den första Rusch-mopeden fanns i två modeller,
RM1, ”herrmodellen” och RM2 eller ”kombimodel-
len” som hade tydliga drag av scooter och föregicks
av flera experimentbyggen i scooterstil. Kombimo-
dellen riktade sig särskilt till kvinnliga förare.

Östholmarna köpte in Victorias populära påhängsmo-
tor, Special, med 38 cc volym. Man kastade paket-
hållartanken, monterade in motorn i den skräddar-
sydda ramen, en miniatyr av en motorcykelram, och
använde en längre kedja än den vanliga samt egen-
tillverkade kedjeskydd. Hjulen var 24 tums trans-
portdäck. Framgaffeln var en likaledes egenhändigt

konstruerad teleskopgaffel. Till och med bensintan-
ken tillverkade Sven Östholm genom att svetsa ihop
mönsterklippta plåtbitar, noggrant hamrade till en
vackert rundad form. Sadeln var en fjädrande. bred
gummisadel. Ett praktiskt avsteg från motorcykelut-
seendet var pakethållaren och stänkskydd som tillval.
På kombimodellen var stänkskyddet högt uppdraget
så att scooterkänslan var påtaglig.

Ett exemplar av ”kombimodellen” med Victoria 38
cc motor visas på utställningen. Den saknar dock de
skyddsplåtar, som fanns utmed främre ramröret och
över motorn och gav ett starkt scooterintryck.

Priset låg omkring 800 kronor. Mopeden hade flera
månaders leveranstid och kunde beställas i flera fär-
ger, grön, röd och blå. Succén, framför allt för den
motorcykelliknande RM1 – ”herrmodellen – var
given. ”Rusch skulle det vara”, det var nästan som
att köpa motorcykel trots att man bara fyllt 15 (och
ibland inte ens det). Kompisarna körde diverse cyklar
med påhängsmotorer fram eller bak eller på sidan och
med ofjädrade framgafflar.

De stora cykelfabrikerna var redan frånkörda av gub-
barna (för det hade Sven och Jerker blivit med tiden)
när fabrikerna presenterade sina första specialbyggda
mopeder. Ruschägarna såg ner på Crescent Autoped
med stel framgaffel, cykelliknande ram och vinande
motorljud och Husqvarna Novolette med kilrems-
drift och liknande konstruktioner.

…som blir vassare och vassare

”Rusch-gubbama” bevisade sin framsynthet genom
att bara ett par år senare, 1956. lansera Rusch Sport.
Nu övergavs ”kombimodellen” helt för en ren motor-
cykelkopia. som blivit en klassiker och stilbildare.

Rusch Sport vidareutvecklades och tillverkades under
20-talet år framåt. Dess kännetecken var hela tiden
vaggramen av ren motorcykeltyp, svängarmsgaffel
bak med kromade stötdämpare. först bottenlänkgaffel
fram. senare Earlsgaffel eller teleskop fram, helkro-
mad ”TT-tank” med snabböppnat lock och allt djär-
vare styren, bockade i Östholms källare. Fram till
1962 måste mopederna ha pedaler, men sedan slapp
man dem. Motorerna varierade genom åren, men
Victoria MS 51 två- och treväxlade torde vara vanli-
gast. Även Zweirad Union, Sachs- och Villiersmoto-
rer förekom.

Ett 25-tal av dessa mopeder finns bevarade, några i
”mint condition”. En sådan visas i ”verkstadens”
skyltfönster. Anblicken förklarar varför Rusch fått
smeknamnet ”mopedernas Rolls Royce”. Under
1970-talet tillverkades även ett fåtal 125 cc motor-
cyklar av märket Rusch med en ram i stort sett iden-
tisk med mopedens. Ett experimentbygge 1956 med

en Villiers 197cc var förmodligen den första lätta
200-kubikaren i Sverige. Bland andra projekt kan
nämnas att Östholmarna på 1950-talet medverkade
med en ramkonstruktion till Folke Mannerstedts
Typhoon-projekt.

Två snillen i en källare

De två bröderna Östholm var två utomordentliga
tekniska begåvningar. Personer som arbetat hos Öst-
holmama berättar om deras enastående hantverk. De
handslipade svetsfogama väcker ännu i dag beund-
ran. De sandbockade rören på en Rusch (eller på en
custom-HD!) är en estetisk njutning för kännare.

Sven var nog snäppet vassare som konstruktör än den
yngre brodern Erik, även om han till formatet var
betydligt mindre. Men Jerker gav sig i kast med vilka
svåra tekniska problem som helst, ofta på ”fri hand”.
Turligt nog gjorde en lärling i verkstaden en 8 mm-
film av Östholmarna, som visas i ”Rusch-butiken”.
Utan tvivel hade deras tillverkning kunnat få större
omfattning, men det var kvalitetstillverkning i den
lilla skalan som lockade bröderna. Med tiden – på
1970-talet — kunde den lilla verkstaden dock inte
hålla stånd mot de stora fabrikerna. Tillverkningen
kompletterades med ett motorcykel- och mopedlås.
Några sådana produkter visas också i Skyltfönstret. I
mitten av 1970-talet upphörde dock verkstaden.

År 1997 bildade ett gäng f.d. eller nuvarande Rusch-
ägare ”Sällskapet Rusch-gubbama”. Man kartlägger
och dokumenterar bevarade Ruschar och andra pro-
dukter från Östholms. På det sättet bevaras minnet
bröderna Östholms hantverksskicklighet, formkänsla
och kvalitetsmedvetenhet. Rusch-mopeden är ädel-
stenen bland veteranmopeder.

 

greeves_62_001

 

GREEVES

250 cc EM-replica motocross 1962

Mästarmaskinen i fabriksutförande som kan köpas av

varje privatförare. Helt byggd på erfarenheter från två års EM-segrar.

En makalös motorcykel för sitt ändamål.
Kör en EM-replica- trivs med Greeves!

Motor: Greeves/Villiers . EM-testade specialmotor 66×72 mm=246 cc.
Kompression 11:1. Fyrkantig cylinder och topplock, lika med fabriks-
maskinens. Hårdkromat cylinderlopp. Speciell racerkolv och ringar.
Växellåda: Fyrväxlad, spec. crossväxling: 2132:1, 15,31:1,710.92:1, 8,6:1.
Förgasare: Amal monobloc 389. 13/16″. Luftfilter: Greeves/Garda spec.
tvåstegs, som stoppar för de allra dammigaste banorna. Tändning:
Svänghjulsmagnet. Avgassystem: Kort rör med spec. uträknad ”mega-
fon”. Bensintank: 8 lit. av aluminium. Kvicklock av ”Monza”-typ.
Ram: Extra stark konstruktion, prövad i ett flertal års tävlingar.
Centralrambalk av speciallättmetall. Bakram: Högklassiga stålrör.
Styrhuvud med rullager. Framgaffel: Spec. Greeves-konstr. med
gummitorsion och Girlings hydrauliska stötdämpare, skyddade för damm
och vatten. Bakhjulsfjädringdring: Hydrauliskt dämpad svängarm med
Girling dämpare. Transmission: Primär specialnitad kedja i oljebad.
Sekundär: Renold’s 1/2”x 5/16”. Reglage: Specialstyre med snabbgrepp.
Hjul: Fälgar av stål, högklassigt förkromade. Bromsar.: 6” fram och
bak med spec. kylflänsar. Däck: Dunlop Sport. Fram: 2,75 x 21”.
Bak: 4,00 x 18” för extra gott grepp. Mått: Hjulbas 52”. Fri höjd
81/2”. Sadelhöjd 31 1/2”, Styrbredd 30 3/4”. Tomvikt 100 kg.

 

hva250_62_09

Torsten Hallmans Världsmästarcykel 1962 Husqvarna 250 cc.

Korta tekniska data,
Hallmans 250-VM-Husqvama:

l-cyl. luftkyld tvåtaktsmotor med
vändspolning. Borrning: 69,5. Slag: 64,5.
Cylindervolym: 244,6 cc. Förgasare:
Bing 32 mm. Kompressionsförh.: 11,4:1.
Max hästkrafter: 22 vid 5.800 varv/ min.
Växellåda: Fyrväxlad med fotkontroll.
Utväxlingsförhållande: 24,5 – 16,3 – 12,4
– 9,4. Fulltankad, vikt: 96 kg.

 

SUPERLÄTT HUSQVARNA TRIALTOPP I FINLAND

Husqvarna är ett populärt märke i
finska mc-tävlingar. Hos den finska gene-
ralagenten, Julius Tallberg O/ Y har man
också förstått att utnyttja tävlingsfram-
gångar. En av de grenar vilken Husqvarna
behärskar är trial. Tallbergs verkstad, som

är belägen i 7:e våningen (!) i ett magasins-
hus nära hamnen i Helsingfors har varit
byggplatsen för den här avbildade lätta 250
cc Husqvarna special trialmaskinen, ägd
och körd av finske mästaren Antti Sylvä-
lathi. Cykeln är byggd på vanliga Silver-
pilskomponenter, och med utnyttjande av
lätthål och i övrigt så nedbantad som så-
kerheten tillåter.

Motorn är en 248 cc Lindström/ Hus-
qvarna, med 70 mm borrning och 64,5 mm
slaglängd. Hela maskinens totalvikt är 85
kg, inklusive 21” framhjul och 4.00 bak-
däck. Fälgarna består av lättmetall såväl
fram som bak. Den dubbla avgasporten har
modifierats att omfatta endast ett fäste för
utblåsningsrör – en detalj som räddar nå-
got kilo i vikt . . . Ljuddämparen är mycket
platt och placerad under sadeln. Maskinens
utseende är i absolut fabriksklass. Säkert
kommer den att synas i resultatlistorna.

Lindstöm

351cc 1962, detta ex har körts av Bengt Olsson som var JSM 2a 1963.

Bild från www.lindstrom-mx.se

Foto: Nisse Wedin

Lindström

Denna 246cc 1962  har tidigare körts av Bengt Olsson Limhamns MK

Bild från www.lindstrom-mx.se


VM-LANDSLAGET I CROSS, 500 cc, 1962

MC-NYTT  har härmed nöjet presentera årets suveräna svenska 500-landslag i
motocross. Färgbilden togs i samband med defileringen för Moto-Cross des
Nations i Wohlén, Schweiz, den 26 augusti av MC-NYTT´s utsände Mark Lost.
Vi igenkänner från vänster Bill Nilsson, Ove Lundell, Rolf Tibblin, Gunnar Jo-
hansson, Sten Lundin. Bill Nilsson har krupit bakom sina kompisar en aning, men
det hade han ingen anledning till. Han skulle tillsammans med Rolf Tibblin, Ove
Lundell och Gunnar Johansson korsa mållinjen samtidigt. Sveriges ”defilering” i
mål på en linje kom att bli idealet för en strong lagkörning, och exemplet efterfölj-
des av Englands 250-landslag, en månad senare vid 250-klassens lagmästerskap i
Shrubland Park, England.

Torsten Hallman, Världsmästare i motocross 250 cc på Husqvarna.

Rolf Tibblin, Världsmästare i motocross

500 cc på Husqvarna.

Rally start i Hässelby för kunglig moped. Harald Nielsen Memorial 2019.

Kronprins Carl Gustaf fick denna Puch Florida 30 april 1962 på sin 16-årsdag.